14 Times Times — Om typografin i OEI 84–85 / 86–87
Ursprungligen publicerad i februari 2020 i (link: https://www.boktugg.se/bok/9789188829054/oei-86-87-publiceringspraktiker-publiceringspoetiker/ text: OEI 86–87).
**Times New Roman** är ett av de mest välkända latinska typsnitten i modern tid, ursprungligen ritat av Stanley Morison 1931 för tidskriften Times i London. Under det sekel som snart passerat sedan dess har typografins tekniska förutsättningar kastats omkull flera tillfällen: Från metalltyperna Times New Roman ursprungligen ritades för och sattes med, via fotosättning, till dagens digitala typografi. Numera ritas och programmeras typsnitt för att fungera direkt på skärmar, i antingen layoutprogram som Adobes Indesign för slutgiltigt reproduktion på t ex papper, eller för att uteslutande existera inom datorns ekosystem i mjukvara, på webbsidor, i appar och andra digitala ytor. Times New Roman hittade tidigt in i persondatorn då det följde med Microsofts operativsystem Windows 3.11 redan 1993. Sedan dess har det dykt upp i mängder versioner och tolkningar: Allt från handritade och spegelvända versioner via mer utmanande linjära versioner till professionella nytolkningar av internationellt erkända typsnittstecknare. Här står framför allt *Tiempos* av Kris Sowersby (2010), *LL Bradford* av Laurenz Brunner (2018) och *GT Alpina* av Reto Moser (2020) ut. Times New Roman har på sätt och vis blivit så nära en icketypsnitt som ett typsnitt kan vara — eventuellt endast överskuggade av andra Microsoft-distribuerade typsnitt som Arial och Courier New. Eller som typografen (och juristen) Matthew Butterick (link: https://typographyforlawyers.com/a-brief-history-of-times-new-roman.html text: uttrycker det): *”When Times New Roman appears in a book, document, or advertisement, it connotes apathy. It says, ’I submitted to the font of least resistance.’ Times New Roman is not a font choice so much as the absence of a font choice, like the blackness of deep space is not a color. To look at Times New Roman is to gaze into the void.”* Det existerar idag över 20 olika typsnittsfamiljer som på något sätt refererar till Times New Roman och ursprungligen var tanken att OEI 84–85 / 86–87 skulle sättas i alla dessa som ett index över trycksakens föränderlighet under de senaste hundra åren. Men då många av typsnitten saknar svenska eller danska tecken, är inkompletta på andra sätt eller – framför allt – fullkomligt oläsbara, är antalet begränsat till 14 versioner. Samtliga går att läsa godtagbart och har en kompletterande kursiv skärning, nödvändigt för en publikation OEIs innehåll (med ett par undantag där kursiver skapats direkt i layoutprogrammet – en referens till tillfällen i trycksakshistorien där kursiver ej funnits tillgängliga). De olika versionerna är allt från professionella typsnittsfamiljer (t ex Times Ten) via opublicerade tolkningar använda i tidigare projekt (t ex Konst & Tekniks remix av Moderna Museets Times, Times MMM Roman, ritad för en konstkatalog 2010), till renodlade amatörversioner (t ex Tiny Times). ### De 14 versionerna 1. Times New Roman Regular & Italic 2. Dutch 801 BT Roman & Italic 3. Times Regular & Italic 4. Times MM Roman Regular & Italic 5. Times MMM Roman (K&T remix) Regular & Italic 6. Pantasia Regular & Italic 7. Times Ten Regular & Italic 8. Happy Times at the IKOB Regular & Italic 9. Times CG ATT Regular & Faux Italic (13 deg) 10. Times NR MT Pro Regular & Italic 11. PCMyungjo (K&T edit) Regular & Faux Italic (13 deg) 12. Tiny Times (K&T edit) Regular & Faux Italic (13 deg) 13. Times LT Regular & Italic 14. Times ET Regular & Italic I varje projekt vi tar oss an är typsnittsresearchen och de slutgiltiga valen otroligt betydelsefulla – ofta av sådan vikt att det är svårt att återkomma till samma typsnitt vid flera tillfällen. Typsnitten speglar projektet och dess innehåll men också var vi befunnit oss på ett personligt plan i livet och blir därför svårt att applicera på senare projekt. Times New Roman i dess olika versioner har visat sig vara ett undantag, en typsnittsfamilj som återkommer från tillfälle till tillfälle. Kanske tack vare att dess tekniska historia är lätt att applicera konceptuellt på mängder sammanhang och uppdragsgivare. Det är utan tvekan det typsnitt jag har flest versioner av i min dator (som totalt i skrivande stund innehåller 15799 typsnittsfiler), vilket gör att går att hitta många olika visuella uttryck inom ramarna för en tydlig typografi. Det har därför länge varit en kittlande tanke att applicera alla versioner samtidigt på ett större trycksaksprojekt och på så sätt skapa förutsättningarna för att verkligen jämföra de olika detaljerna typsnitten mellan. OEI 84–85/86–87 visade sig vara det ultimata sammanhanget både innehållsmässigt, tekniskt och konceptuellt. Peter Ström Konst & Teknik Januari 2020